Nu är årets upplaga av rapporten Svenskarna och internet släppt, en höjdpunkt för många av oss som jobbar i PR-branschen. Cloudberry satt i publiken på Sergel Hub när rapporten lanserades. Här är några spaningar vi (högst godtyckligt) tog med oss från det efterlängtade släppet.
Internetanvändning och utmaningar på nätet
Årets rapport är den mest omfattande någonsin. Det är även Sveriges största individundersökning, där över 7000 intervjuer samlas in tillsammans med undersökningsföretaget Novus.
Internetanvändandet ökar marginellt med 1,2 procent. Det innebär att 96 procent av alla svenskar använder internet, och 91 procent av alla svenskar är dagliga internetanvändare. Framförallt är det de äldre som i viss mån står utanför internet. 60-talister och yngre använder i princip internet varje dag.
Vår förändrade omvärld
Åtta av tio svenskar tror att främmande makt kan komma över samhällskritisk information. Det finns med andra ord en utbredd oro över detta. Däremot finns det skillnader i åldrarna. De äldre är mer oroliga än de yngre att internet ska upphöra att fungera. Troligtvis på grund av en högre teknisk kompetens bland yngre.
Tittar man på brottsbekämpning och integritet på nätet finns det en oro att vår personliga data ska användas emot oss. Ändå är det en stor majoritet som är för att polisen ska ha tillgång till digitala verktyg för att fånga brottslingar. 94 procent tycker att polisen vid brottsmisstanke ska ha rätt att ta del av privata nätkonversationer. En majoritet tycker även att kameraövervakning med ansiktsigenkänning ska tillåtas på offentlig plats. Uppenbarligen är vi beredda att tumma på den personliga integriteten – oavsett brottsgrad.
Samtidigt känner sig hälften av de svenska internetanvändarna kränkta av att personliga data samlas in från deras internetanvändning. Unga är mest emot att arbetsgivare googlar dem inför en anställning, trots att det rör sig om publik information. Det kan tolkas som att vi har stor tilltro till våra myndigheter. Äldre är mer negativa till riktad reklam på nätet än yngre. Var sjätte förälder följer sina barn (8-19 år) genom platsdata i mobilen utan deras tillåtelse.
Kriget i Ukraina har påverkat vårt digitala beteende, inte minst hur vi konsumerar nyheter. Kriget har påverkat nyhetskonsumtionen hos mer än halva befolkningen. En fjärdedel säger att de har blivit mer källkritiska. Många har även börjat konsumera nyheter från nya källor.
Varannan svensk oroar sig för så kallade filterbubblor. Intressant i sammanhanget är att 73 procent är oroliga för att andra ska hamna i en filterbubbla men bara 38 procent är oroliga för att man själv ska hamna i en filterbubbla. Talande på något vis.
Näthat och kränkningar är ett ämne man tittat närmare på i undersökningen under många år. Rädsla för näthat får varannan att avstå från att uttrycka sina åsikter på nätet. Åtta procent av männen och fyra procent av kvinnorna säger sig ha upplevt näthat för egen del.
Sociala medier
Topplistan över sociala medier är här. De tre största sociala medierna är Youtube, Facebook och Instagram. När det kommer till total användning. Linkedin sticker ut. Många är där, men mycket färre är där dagligen. Tittar man på vinnarna och förlorarna för att prata klassiskt mediespråk minskar Facebook och Tiktok och Twitter ökar mest. Lite förvånande om man trott att Twitter varit på väg att dö. Det är en tjänst som har fluktuerat men den dagliga användningen har legat rätt stabilt genom åren.
Vi kan se en tydlig skiljelinje i användning av olika sociala medier mellan de födda före och efter millennieskiftet. Både Tiktok och Snapchat når främst de unga. Tre av fyra födda på 00-talet använder Tiktok. Facebook når många av de som är födda på 1900-talet. Roblox når var tredje som är född på 2000-talet men knappt något som är född på 1900-talet. Det ökar framförallt bland barn på lågstadiet. Snapchat ökar bland barn som går på mellanstadiet. Daglig användning av Instagram minskar bland ungdomar på högstadiet. Vi kan även se en stor minskning av användningen av Facebook och Instagram bland gymnasieungdomar.
De främsta drivkrafterna för att använda sociala medier är att bli road och underhållen, att använda det som ett tidsfördriv samt för att hålla kontakt med vänner och bekanta. Unga däremot använder sociala medier i högre utsträckning för att hänga med kompisar. De unga lever hela sitt liv på nätet och är nog därför mer försiktiga med vad som skulle kunna hända med deras data. Barn- och ungdomar umgås främst på Snapchat och Roblox.
Nyhetskonsumtion
I år har man tittat lite närmare på detta spännande fenomen, hur vi konsumerar nyheter. TV-kanaler är fortfarande den främsta nyhetskällan sett till totalen. På andra plats har vi nyhetsappar och webbplatser. På tredje plats kommer radiokanaler och först på fjärde plats kommer sociala medier.
Traditionella medier tappar dock stort bland den yngre halvan av befolkningen. Ju yngre man är – desto troligare att man tar del av nyheter genom sociala medier. Det är den största källan till nyheter om man är född på 00-talet. Här är TIktok den största källan för att ta del av nyheter. Mer än hälften tar endast del av nyheter i flödet.
Var tredje svensk följer någon för samhällsnyheter. Allra flest följare har Magdalena Andersson, följt av Ulf Kristersson och Ebba Busch. Längre ner i listan dyker det upp privatpersoner likt Lars Wilderäng och Henrik Jönsson. Män och kvinnor har olika topplistor. Therese Lindgren har en stor ställning både bland kvinnor och unga.
Poddlyssning fortsätter att öka i alla samhällsgrupper. Även bland 00-talisterna. Även bland 50-talisterna och ännu äldre kommer fler att börja upptäcka det praktiska med att lyssna på poddar. Public Service har ett starkt grepp om topplistan över mest lyssnade poddar. Fem av de tio mest populära poddarna i undersökningen härrör från Sveriges Radio.
Hållbarhet och internets klimatpåverkan
Hur påverkar digitaliseringen klimatomställningen? Detta är något som man har tittat närmare på i årets upplaga av Svenskarna och internet. I alla åldersgrupper tror man att internet kommer att ha en mer positiv än negativ påverkan på klimatet. Hälften av svenskarna har alla sina avlagda digitala enheter kvar hemma i byrålådan. Byrålådorna svämmar över av utrustning. Uppenbarligen vet inte alla hur man ska återvinna. En del vill att dessa elektroniska enheter ska kunna användas som en reserv om något går sönder. Men det finns även integritetsaspekter i detta. En intressant detalj från undersökningen är att 20 procent av svenskarna håller koll på hemmets energiförbrukning med digitala hjälpmedel.
AI – Artificiell Intelligens
I år har man gjort en extra undersökning om just AI-relaterade frågor. Tre av tio svenskar har provat att använda sig av ett AI-verktyg. Bland de öppna svaren är det främst ChatGPT. Sex av tio i den yngsta åldersgruppen av använt sig av AI-verktyg. Ju högre upp i åldrarna vi går sjunker siffran. Sju av tio har främst använt sig av AI-verktyg för privat bruk, 70 procent jämfört med 22 procent som gjort det på jobbet och 8 procent som gjort det i sina studier.
Intressant är att många svenskar är oroliga för AI, en tredjedel tror att AI kommer att ha en negativ påverkan på framtiden. Det är mycket oro och rädsla som syns i rapporten.
Tre viktiga slutsatser från undersökningen:
- Meta har uppenbara problem med att hålla kvar de yngre på sina plattformar. Detta samtidigt som alternativen ökar. Ett tydligt tecken på detta är att allra mest populär är Facebook bland pensionärer. Favoriterna hos de födda på 2000-talet är Youtube, följt av Snapchat och Tiktok.
- AI sår ett frö till nästa digitala klyfta i Sverige. Avståndet blir allt större mellan de som förstår och använder sig av AI och de som inte gör det. Här finns ett stort kunskapsglapp och kunskapsnivån behöver höjas.
- Det är en stor skillnad på vilka nyheter man tar del av beroende på hur man konsumerar dessa. De yngre ser främst det som blinkar förbi i flödet bland sociala medier, äldre har en mer traditionell nyhetskonsumtion.
Text: Per-Ola Mjömark
