Nu är årets upplaga av rapporten Svenskarna och internet släppt. Fokus i år har bland annat legat på frågor om hur meningsfull den tid svenskarna lägger på internet upplevs samt användandet av digitala samhällstjänster.
Cloudberry satt i publiken när rapporten lanserades. Här är några av de mer intressanta spaningarna vi tog med oss från släppet på Vasateatern i Stockholm.
– – –
Fortfarande ett digitalt utanförskap
95 procent av svenskarna använder internet, förra året var det 94 procent. Det innebär att runt 500 000 svenskar står utanför internet. Lägger man till sällan-användarna kommer vi upp i en miljon svenskar som befinner sig i ett “digitalt utanförskap”. En av tio känner sig inte delaktiga i det digitala samhället. Samtidigt är det de äldre som är de flitigaste surfplatteanvändarna.
Mer internet, mer uppkopplat
Tillgången till fiber i hemmen ökar igen. Glädjande är att landsbygd börjar närmar sig fiberanslutningen i staden. Hur många uppkopplade prylar har du i hemmet? Även den siffran ökar. 54 procent i år säger sig ha uppkopplade prylar hemma, jämfört med 50 procent förra året.
Digitala samhällstjänster
84 procent har mobilt BankID. 16 procent saknar det. När det kommer till Swish säger 79 procent att de använder det, således är det 21 procent som saknar det. Fler än sju av tio i undersökningen säger att de använder digitala samhällstjänster likt att deklarera eller köpa biljetter. En majoritet anser att digitala samhällstjänster underlättar.
Det digitala integritetskriget
Nära hälften av svenskarna känner sig övervakade på nätet (45 procent). 21 procent känner sig oroliga över myndigheters inkräktande, hela 46 procent är oroliga över storföretag likt Google och Facebook och deras intrång i vårt privatliv. En oro som har ökat under de senaste fem åren. Utbildningsnivån påverkar digital tillit till myndigheter och storföretag. En intressant siffra som nämndes var att fyra av fem svenskar accepterar användarvillkor utan att läsa igenom dem alls.
Har Facebook peakat?
Messenger är fortfarande populärast, WhatsApp ökar, Skype minskar. Sociala medier planar ut. Ingen ökning i år även om den dagliga användningen ökar något. Twitter ökar igen (två procent) och Facebook tappar (två procent). Det är första gången man ser en vikande trend för Facebook även om det befinner sig inom den statistiska felmarginalen. Man ser även ett dramatiskt tapp för att skriva egna inlägg och posta bilder. Här händer någonting just nu. Facebook har kvar sina användare men deras aktivitet minskar. Instagram växer fortarande men långsamt. De yngsta föredrar föga förvånande Snapchat och väljer bort Facebook. Den digitala ättestupan för Snapchat finns kvar, efter 35 är det få som använder tjänsten.
Tv och tidningar sitter i dödens väntrum
Traditionell tv och radio är fortfarande störst bland internetanvändarna (inte strömmad utan tablå). Nästan 90 procent tittar någon gång. Men traditionell media är på väg nedåt. Föga förvånande är pensionärer de största konsumenterna av traditionell media. 26 procent av studerande tittar på traditionell tv varje dag, bland pensionärer är siffran 92 procent. Andelen studerande som läser en papperstidning dagligen är fyra procent. De unga är på Youtube istället – och det dagliga tittandet ökar. Från 16 procent 2013 till 32 procent 2019.
Fler betalar för video och musik än för nyheter
De legala alternativen har tagit över för musik och film/video. Fler betalar för video och musik än för nyheter – trots att betalningsviljan ökar går den totalt ner för nyheter. Vad händer när allt färre betalar för journalistisk? 87 procent säger att de lyssnar på musik på internet, 47 procent gör det varje dag. 55 procent lyssnar på poddar men bara 9 procent gör det varje dag. Spotify och radiostationer har greppet om vår dagliga lyssning fortfarande.
– – –
Det var några av höjdpunkterna från årets rapport. Du hittar hela här. En nyhet för i år är även Internetstiftelsens nya podd, Internetpodden. Där behandlas Svenskarna och internet 2019 i det första avsnittet. Finns där poddar brukar finnas, bland annat Apple Podcasts.
Foto: Kristina Alexandersson. CC-BY.
